Fingerprints: Jag hade gärna trott på Gud. Det skulle kännas tryggt. Tro på himlen. Såg i någon amerikansk tv-serie där ens son dog och folk frågade hur hon kunde vara så stark, då sa hon att det var för att hon visste att de skulle ses igen. Tänk vad skönt att verkligen tro på något sånt.
Mm, detta, hade också velat tro. Jag fick höra om en kvinna som förlorat både sin man och sitt barn i översvämningarna som var här i Australien för ett par år sedan. Hon hade inställningen att det hände av en anledning och att Gud visste att hon var den av de tre som bäst skulle klara av en sådan prövning. Jag hade aldrig kunnat tänka så.
Jag kan däremot tänka ibland att jag är så maktlös när det kommer till vissa saker att det inte är någon idé att oroa sig. T.ex om ett flygplan kraschar så kan jag ändå inte göra något, utan då är det bara att... blunda och hoppas att det går bra. Jag oroar mig på något vis mer för situationer jag vet att jag kan påverka.
Fingerprints: då verkar du jo tro på något iaf
det är en teori som jag finner mycket mer skrämmande än det "inte" som myksa skrev om. 
skulle vilja vara säker på att när det väl är över så är det över. Var inte rädd för döden innan men nu är jag det en smula
det man ska tro på är nog sin egen förmåga att forma sitt liv precis som man vill och försöka ha ett bra rejs helt enkelt och ta ställning till döden när man närmare sig 90, antagligen har man lite andra prioriteringar och åsikter då än nu
terrormat: T.ex om ett flygplan kraschar så kan jag ändå inte göra något, utan då är det bara att... blunda och hoppas att det går bra. Jag oroar mig på något vis mer för situationer jag vet att jag kan påverka.
Shuzz: Jag tror egentligen inte på något speciellt. Jag istället att man efter döden kommer till sin egen himmel eller hur jag nu ska uttrycka mig.
du tror ju också på något. bara att det inte faller under en kategori.
Fingerprints: men vad ska vi tro på? För att få hopp.
Att de flesta folk inte är rövhål kan man ju hoppas iaf.
Det var ju inte så hemskt innan du var född så skulle gissa att det är ungefär lika att vara död.
Att tro på Gud och himlen känns lite lönlöst eftersom det i grunden bara är påhitt, det vore egentligen som att tro på Hogwarts och Harry Potter. Samtidigt känns det långsökt att tro att absolut ingenting finns efter döden, att vi finns av ren slump och att vår existens inte har någon form av mening.
Men jag väntar och ser, och skiter i att tro så mycket innan jag dör.
Fingerprints:
du tror ju också på något. bara att det inte faller under en kategori.
Det har du på ett sätt rätt i. Men egentligen "tror-tror" jag inte på något speciellt. Vet knappast om jag tror på min egen teori. Det är mer något jag vill tro på.
Men som sagt, vet inte riktigt hur jag ska förklara hur jag tänker.
Fingerprints: men vad ska vi tro på? För att få hopp.
Snälla människor, söta djur, nykterhet, onykterhet, resor, kunskap, vacker musik, TV-spel, god mat, intimitet, sengångare, lejon, geparder, örnar, egen lägenhet, häftiga naturupplevelser...
Zodd: Samtidigt känns det långsökt att tro att absolut ingenting finns efter döden, att vi finns av ren slump och att vår existens inte har någon form av mening.
ångest
Shuzz:
Det har du på ett sätt rätt i. Men egentligen "tror-tror" jag inte på något speciellt. Vet knappast om jag tror på min egen teori. Det är mer något jag vill tro på.
Men som sagt, vet inte riktigt hur jag ska förklara hur jag tänker.
i det exemplet känns tro som ett hopp på något sätt.
Fingerprints:
i det exemplet känns tro som ett hopp på något sätt.
Det är det nog också på ett sätt.
Har för mig att alla på min pappas sida är mer eller mindre troende, pappa är det iaf, och min bror. Själv brukar jag inte fundera så mycket kring huruvida det finns en gud eller inte, oavsett hur man vrider och vänder på det lär jag inte komma fram till något/bli klokare av det, tror jag.
Tänker lite sådär "allt händer av en anledning" ibland, tätt följt av "pfft det finns inget förutbestämt öde för alla levande ting på jorden". Det skulle nog vara trevligt med en tro, men det är å andra sidan inte så att jag inte är hoppfull nu. Jag tror alltid att saker och ting kan bli bättre.
Om något händer efter döden märker jag väl när jag dör. Jag har självklart tänkt på det och hoppas väl på allt det där att man får träffa familj och vänner å hela kalaset, men tror inte på det. Förhoppningsvis är det väldigt långt borta och då blir det som det blir.
En vis man sade idag på jobb1, Finns det ens liv före döden?
Han går snart i pension.
jag är buddhist 🙂
Myksa:
Ingenting.Tänker att tiden efter jag dött kommer vara som tiden innan jag var född. Och har inget att klaga på där.
Såhär tänker jag också typ.
