detberorpå:

Det är väl upp till dig när du är 18+?

jo,.i guess. Men..alltså..jag vet ändå inte hur det kommer att gå..

windowblues:

Men..alltså..jag vet ändå inte hur det kommer att gå..

Var inte rädd, det löser sig på bästa sätt 🙂
Du bör stå utt ett tag, flytta, skaffa jobb & hitta folk att umgås med 🙂
Det är inte så svårt bara man orkar, tro mig

skit i dina "vänner". skit i vad som är "felet". gå ut å skaffa nya vänner!

Hej 🙂 Ja vet precis hur de är.. ja bor också i malmö.. har många ''vänner'' men inte riktiga kompisar liksom.. brukar träffa en massa här o där.. men känner inte att jag har en riktig kompis ja kan lita på upp till 100%.. Trist.
Kolla in min blogg. www.saabas.blogg.se =)

windowblues:

Eller, jag har en kompis, men han är jättepopulär och kan knappt träffa mig.

Häng med honom ut på olika saker? Eller du kanske inte gillar de han umgås med?

åh 🙁
jag känner igen mig i allt vad du skriver.
känns som alla har fullt upp med sitt och då blir man lätt bortglömd..

ska vi bli vänner? ^^

om du bor hemma hos en klasskompis har du ju en ganska stor chans att skaffa en vän i så fall. Tror inte du skulle bo i hennes hus om hon hatade dig osv.

Känner igen mig i det du skriver, har vänner i skolan men sitter hemma själv på fritiden. Bor några mil från Malmö. 🙂

Är i precis samma situation. Hade många goda vänner där jag bodde innan, men när jag flyttade från den orten gled jag bort från dom och tappade helt kontakten med dom. I skolan har jag mina vänner där, men det blir liksom aldrig något mer än så. Även om jag försöker. Vill heller inte vara påträngande ju.

Har aldrig varit mobbad, ser bra ut och är smart och har bra betyg i skolan. Känns ändå som att man fastnat, och det känns verkligen att det inte är bra att vara så ensam på fritiden som jag nu. Bor med vid Malmö, känns som att alla redan har sina tajta vänner och inte släpper in nytt folk...

Oerhört jobbigt. Speciellt nu i student-tider..

hej ja gvet hur det e! mwen det de handlar ome att hitta bra vänner! bättre ha 2 st BRA än 10 halvbra! förstår du! jag var helt ensam förut men har två bra vä nneer nu!! preicselss!!!! :):=

Tråkigt att det är rätt så många ungdomar som är ensamma nuförtiden. Denna osäkerhet kan drabbas av många aspekter, för mig så var det så att jag inte hade så mycket personkemi med mina klasskamrater och fann dem lite löjliga så att säga. Men samtidigt så kanske jag ur ett annat perspektiv finner mig löjlig hos andra människor.

Det är när man har lite svårt att våga stå för sig själv man blir osäker, man blir osäker för att man tror att man kommer att bli mer ensam om man är sig själv och ingen kommer att acceptera dig för den du är.

shabbe:

för mig så var det så att jag inte hade så mycket personkemi med mina klasskamrater och fann dem lite löjliga så att säga.

Ja exakt. Jag kan känna att jag kommer överens med alla och så vidare, men kemin stämmer liksom inte helt och då blir det lite jobbigt att umgås utanför skolan. Sen vet jag att problemet ligger mycket i mig själv med, för som jag ser det så är personer i min klass antingen mesiga "nördar" eller korkade och utseendefixerade. D vs så känner jag inte att jag passar in i någon av dessa kategorier...

Film, är bra att kolla på när man mår dåligt och man inte har vänner omkring sig.

windowblues:

Jag vet inte ens vad det är för fel på mig! Jag är smart, ser helt okej ut, är trevlig och social, uppskattar ett gott samtal osv. Det kanske inte ens är fel på mig? Kanske bara jag som inte passar in i malmö?

jag känner igen mig jättemycket i det du skriver, jag bor också i södra Skåne, dock på en mindre ort.
jag upplever att dem omkring mig inte uppskattar intellekt, utan bara är intresserade av att flumma rundor á la 14-åringar (inget fel med att ha roligt, skratta högt, freaka ur lite, men inte HELA TIDEN, 24/7).
Eftersom min person skiljer sig så mycket från dem andras har jag nu ingen att vara med. Jag går i 2an på gymnasiet vilket jag utgår ifrån att du också gör, eftersom du är 17..?
Är det så att du uppträder och beter dig mer moget än dem andra omkring dig? Det kanske sticker i andras ögon att du orkar/vågar/kan stå upp för dig själv och vara självständigt. Det kanske t.o.m avskräcker folk från att ta kontakt med dig.

Det är självklart jättesvårt att själv hitta nya vänner. Har man en "bas" så att säga kan man ju bygga vidare på den, men saknar man detta ÄR det SVÅRT att ta kontakt och bli accepterad.
Har du någon kontakt med några andra, från andra skolor eller så, i Malmö och/eller omnejd?

Om det känns hopplöst får du tänka att det bara är 1 (?) år kvar i skolan, sedan är du fri. Jag själv upplever att Skåne ÄR krångligare (är inte här ifrån ursprungligen). Stay strong!

windowblues:

malmö

iddqd:

gå på umträffen i Lund vettja