trött trött trött
jag är hungrig också, kom jag på
vet inte? ok typ
eller ah jag är taggad inför ikväll pga ska äta god mat å dricka drinkar WOHO! men jag vet inte, är inte på topp. kan aldrig va på topp, är typ rädd för att må bra
ja så är det. är rädd för att tillåta mig själv må bra pga då blir jag så sårbar och skör. eller hur? så ironiskt. vill må bra pga det är ju det man ska, men gör jag det så löper jag större risk att bli asdeppig sen pga kontrasterna blir så stora
vill inte må bra pga mormor är död. vill inte må bra pga om jag gör det och sen kommer ihåg att mormor är död kmr det göra så ont så ont så ont så ooont.
dålit
d ordnar sej
en kort beskrivning. bipolär i ett maniskt skov. jag mår mer än bra. moln, svävar
slö, orkar ej fixa mig för jag hittar inte min kjol
Utmattad.
vet inte
utmattad. aj. påmind. ledsen. lugn. pigg. mjuk.
Jahapp. Tårar igen varsågod.
Sleten
För första gången i mitt liv har jag börjat känna... "nu börjar livet"..
Men det känns typ rätt tamt?
Livet är.... klent?
Bättre att fortsätta drömma storslaget istället.
Fetisch för storslaget kanske?
Och sen bha:
Fast livet har ju inte börjat, EGENTLIGEN. LOL.
MEN!
Jag mår typ överlag bra.
Det är fetingnajs, alla borde prova en vacker dag.





*TA I TRÄ*
Den där känslan av att allt går bra, precis innan fallet mot de avgrundsdjupa hålet av mörker och tomhet. Den bär jag nu. I väntan på vad jag vet är den enda följden. För här har jag stått förr. Den borde inte få finnas den känslan.
jag känner mig modig. Förut var jag rädd för den kommande situationen, men nu känner jag bara, bring it on.. vet inte om det är nån sjuk försvarsmekanism jag har aktiverat eller vad detta är.
åh