är jättetrött, har sovit dåligt på sistone och varit ute mycket idag men är glad och taggad på sommaren
fin känsla att få nytt frikort till vården på mindre än tre veckor... sämre känsla att det är en omöjlighet att lämna ekorrhjulet. Men det gör inget är ändå endast ett skadat kolli som slängs fram och tillbaka mellan inrättningar som inte har något intresse att göra något. Jag kommer aldrig att kunna identifiera mig med min kropp. Aldrig. Borde bara ta och acceptera att det inte går att göra något bättre än så här. Borde acceptera att jag aldrig ens kommer att komma nära normalvikt eller få snygga proportioner. Livet går inte att göra bra så varför försöka. Det finns ändå inget så betydelselöst som den egna viljan när den inte stöttas av någon annans. Borde ge upp. En gång för alla. Lära mig någonting av mina erfarenheter. Eller bara fortsätta lyssna på lögnerna om att det går att förändra något. Fortsätta få panikångest av självhatet. Få tårar bara av att se alla som har fått gåvan att leva med en kropp som är deras egen. Borde bara inse att det inte finns något värde i att fortsätta självskadandet.
För mitt eget bästa.
ÅNGESTTISDAG
mår helt ok. lite trött, men är glad att jag jobbar hemifrån idag så jag kan vila upp mig, städa lite, tvätta lite, få saker gjorda liksom.
lol
jag skiftar precis hela tiden, ena stunden är jag ganska på att jag kmr klara mig och allt kommer gå relativt bra, en sekund senare känner jag mig värdelös och jag inte kommer lyckats med nånting. Det läskigaste är att "jag kmr inte klara mig"-tanken börjar ta över...
börjar också fundera på vad poängen är med att ens försöka...
finns ingen chans för relationer den här veckan. Tur jag kommit till den insikten i alla fall och att jag är för svag för att göra något åt det. Men att sitta i ensamhet nykter och misantropisk kanske går att överleva den här gången också. behöver bara hitta på en lögn för att hänga upp på fasaden. dessutom har jag inte råd med något skvalborg i alla fall så det är rätt åt mig.
Bedrövad, med inslag av lycka. Undrar om jag börjar bli störd i huvudet på riktigt
va mkt trött men 18:02 blev jag superpigg precis som igår exakt samma klockslag
Orolig, förväntar mig det värsta som vanligt.
d ok
Kära förkylmimg, vi har lärt känna varandra nu i snart över en vecka. Jag uppskattar ditt tålamod men det är nog hög tid för dig att lämna mig. Du måste kunna gå vidare. Vi är inte rätt ihop.
Med vänlig hälsning, trött på att vara förkyld
