sarandaa:
Jag är atesist. (Du röstade på detta alternativ)
nrg89:
Utifrån det du sagt är du teist, motsatsen till ateist. Du tillhör ingen religion, precis som ateisterna inte gör, men du tror på en Gud eller liknande varelse.
Tack för upplysningen! Det verkar stämma rätt bra överens med mig.. jag ska titta mer på det, såg just att det finns några grenar inom teismen som jag vill titta närmare på t ex.
MartinBodin:
Okej: p(spöke + tyst violin) < 0,5
Det är det, definitivt. Det är samma sak med Gud.
nrg89:
Jag ser inte hur, förklara.
Om någonting odefinierbart kunde påvisas vore det befogat att förknippa orsaken med allsmakt (av det pragmatiska trosskälet och/eller i medvetenhet om den möjlighet detta skulle medföra).
Det är logiskt omöjligt att påvisa det odefinierbara. Om även empiriska forskningsresultat pekade på dess existens skulle vi vara mindre fria.
Om empiriskt grundad bevisföring är allt som krävs skulle majoriteten av västerlänningarna redan bytt livsstil! Det är bara den som tror sig kunna definiera allt som förnekar all utom empirisk erfarenhet.
nrg89:
men i och med att absolut allting som skall utmärka ditt påstående är antaganden måste vi sätta sannolikheten som ε.
Det finns bara ett antagande: "odefinierbar orsak". Med tanke på vår relativa litenhet och individuella oförmåga att orsaka ens barn är varje resonemang om den första orsakens odefinierbarhets sannolikhet ett skämt.
nrg89:
Hur hade du tänkt övertyga hela världen att om de slutar resonera på det mest optimala sättet vi vet om en fråga så blir världen perfekt?
Inte alls, livsstilen är viktigare här. ![[love]](/img/smilies/love.gif)
nrg89:
Följdfrågan "men, varför kan vi inte göra samma sak med alla andra frågor?" kräver ett svar.
Eftersom det bara kan finnas en Gud.
sarandaa:
Jag är atesist. (Du röstade på detta alternativ)
Gick ur svenska kyrkan för inte så längesen, kändes oerhört befriande. Dock förföljde de mig med brev ett tag efteråt.
Fast ateist kanske är lite fel ändå, jag har bara inte hittat något att tro på. Förutom vetenskapen ![[bigcheers]](/img/smilies/bigcheers.gif)
Cave Trouble:
Religion är mest vara olika koncept utarbetat av människor... det behöver inte vara något dåligt, tvärtom, jag känner bara att det inte stämmer överens med den bilden jag har av vad gud innebär.
Jag känner att orden är i vägen när man vill fokusera på frågor som vad man egentligen vill, vem man är och varför. Känns som svaren inte kan vara sådant man kan fånga på bild, i ord o.s.v.
sarandaa:
Jag är ateist. (Du röstade på detta alternativ)
Är inte medlem i någon jävla kyrka heller för den delen. Bränner endast ner dem.
MartinBodin:
Om någonting odefinierbart kunde påvisas vore det befogat att förknippa orsaken med allsmakt (av det pragmatiska trosskälet och/eller i medvetenhet om den möjlighet detta skulle medföra).
Jag tycker snarare att man skall anta att anledningen att det är odefinierbart är för att vi är begränsade varelser och helt enkelt inte har kunskapen eller medlen att definiera saken i fråga. Om jag ser ett stort, värmande klot som lyser upp hela himlen som verkar långt, långt borta och ger allt liv dess energi tycker jag att jag gör fel om jag drar slutsatsen att saken är allsmäktig istället för att helt enkelt vänta tills man kan förstå att, ja, det är faktiskt solen.
MartinBodin:
Det är logiskt omöjligt att påvisa det odefinierbara. Om även empiriska forskningsresultat pekade på dess existens skulle vi vara mindre fria.
Definitivt, och tyvärr är det logiskt omöjligt att bevisa att saken i fråga är odefinierbar eftersom det kräver att man bevisar ett absolut. Jag ser dock inte hur vi skulle vara mindre fria om empiriska forskningsresultat pekade på att något odefinierbart existerar.
MartinBodin:
Om empiriskt grundad bevisföring är allt som krävs skulle majoriteten av västerlänningarna redan bytt livsstil!
Varför då? Och till vilken livsstil?
Och nej, det behövs inte bara empiriska bevis för att bevisa någonting enligt den vetenskapliga metoden. Det behövs försök till falsifikation också för att inte springa i den oändliga regressions-paradoxen hela tiden, för att bara nämna en paradox.
MartinBodin:
Det är bara den som tror sig kunna definiera allt som förnekar all utom empirisk erfarenhet.
Jag tror inte att vi kan definiera allt, jag tror bara att vi inte vet vad vi kan definiera och inte definiera eftersom det kräver att man bevisar ett absolut för att få fram den slutsatsen. Vi måste ha inställningen att vi kan definiera allt och inte dra någon slutsats innan, för annars stannar hela samhället. Vi möts hela tiden av saker vi inte förstår och vi måste ha inställningen att det finns ett svar på allt för att hitta de svaren som faktiskt finns.
MartinBodin:
Det finns bara ett antagande: "odefinierbar orsak".
Jaså? Jag fick intrycket av att du trodde på Gud, vilket kräver antagandet att den första orsaken var en handling utförd av någon som har ett medvetande, och av någon med krafter nog att faktiskt skapa ett Universum, och att de här krafterna och förmågan att existera utan att själv behöva en första orsak är möjlig. Det är vansinnigt många antaganden, eftersom varenda en utav dem egentligen är en kedja med mindre antaganden (du har en hel del steg och modeller att bevisa annars).
MartinBodin:
Med tanke på vår relativa litenhet och individuella oförmåga att orsaka ens barn är varje resonemang om den första orsakens odefinierbarhets sannolikhet ett skämt.
Ah, ok, så ditt argument är: "vi har ett begränsat förstående, därför skall man ta den ställningen till det odefinierbara som känns bäst"? Det fanns mycket förr i tiden som var odefinierbart, bara hur en stjärna fungerade var rätt klurigt, men tack vare att vissa inte drog en slutsats på förhand och försökte hitta sätt att lösa gåtorna på så vet vi mer. Varför inte använda samma tankesätt när vi pratar om den första orsaken? Varför dra en slutsats på en gång?
MartinBodin:
Inte alls, livsstilen är viktigare här.
Jag förstår inte vad du menar.
MartinBodin:
Eftersom det bara kan finnas en Gud.
Verkligen? Nu känns det som att du gör ännu fler antaganden, eller kan du bevisa det där?
Och hur menar du? Om alla andra frågor hade haft med Gud att göra så borde vi ha slutat resonera kring dem också?
sarandaa:
Jag är atesist. (Du röstade på detta alternativ)
Jag och ytterligare 50%. Verkar inte vara en helt pålitlig undersökning ![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
nrg89:
Varför då?
Den genomsnittlige västerlänningen vet empiriskt att om alla levde som den genomsnittlige västerlänningen så skulle mänsklighetens situation vara än mindre hållbar.
Den genomsnittlige västerlänningen fortsätter att leva konsumistiskt ohållbart.
Finns något att vinna på att leva hållbart genom att behovspröva min egen konsumtion, praktisera beprövade metoder, torka äpplen osv?
(Att bara svenskarna skulle ge upp tillväxttänket och istället rikta in sig på individuell hållbarhet skulle sända signaler framförallt till andra i väst men också till människor i växande ekonomier som förståeligt nog önskar sig en standard lik den som finns här.)
MartinBodin:
Den genomsnittlige västerlänningen vet empiriskt att om alla levde som den genomsnittlige västerlänningen så skulle mänsklighetens situation vara än mindre hållbar.
Den genomsnittlige västerlänningen fortsätter att leva konsumistiskt ohållbart.
Japp. Jag ser inte vad din poäng är dock. Hur har det här någonting att göra med att Occam's rakblad säger att Guds sannolikhet närmar sig 0?
MartinBodin:
Finns något att vinna på att leva hållbart genom att behovspröva min egen konsumtion, praktisera beprövade metoder, torka äpplen osv?
Ja, det finns en hel del att vinna på att spara på Jordens resurser. Vad har det här att göra med någonting? Jag vill uppmuntra folk att använda den vetenskapliga metoden så att man kan fatta de bästa besluten om allting, från miljön till meta-fysik. Vad är det med mig som säger att så inte är fallet? Och hur har det någon form av relevans i en diskussion om Gud?
nrg89:
Japp. Jag ser inte vad din poäng är dock.
Logiken säger att empirisk kunskap ej räcker för att direkt förbättra situtationen. En direkt förbättring vore att genomsnittare terminerade sitt energislöseri.
nrg89:
Hur har det här någonting att göra med att Occam's rakblad säger att Guds sannolikhet närmar sig 0?
Altlså: för mig finns endaste ett antagande: att orsaken är odefinierbar. Vi kan bevisa sannoliketen att universum är en kedjereaktion utan en allra första orsak lika lite som vi kan bevisa att det orsakas av en odefinierbar. Den som över huvude taget erkänner existensen av en första orsak gör rationellt i att tro tills vidare.
nrg89:
Ja, det finns en hel del att vinna på att spara på Jordens resurser.
Gört.
nrg89:
Vad har det här att göra med någonting?
Löftet om en förädlad verklighetsuppfattning och/eller löftet om ett evigt efterliv har sin plats i kommunikationen av behovet att spara in på jordens resurser. Deduktivt grundad bevisföring ger inga definitiva skäl att minimera sig.
MartinBodin:
Den som över huvude taget erkänner existensen av en första orsak
Exakt vad menar du med "första orsak" och varför och hur skulle den, rent teoretiskt, kunna ha sin upprinnelse i en medveten, omnipotent varelse? Det verkar som du försöker leta efter en God of the gaps, varför? Man tycker ju att du borde ha förlorat hoppet redan, eftersom fysiker hittills inte stött på ett enda litet gudomligt fotspår i det studium som pågår av sömmarna som utgör den fysiska verkligheten. Var hoppas du egentligen på att din gud ska visa sig? I vilken ekvation föreställer du dig att han ska infogas för att vår bild av verkligheten ska bli komplett? Jag föreslår att du överger idén om någon slags "prime mover" i form av Gud... den är en återvändsgränd, precis som idén att allt liv skulle vara skapat till något slags syfte, eller i enlighet med en gudomlig teleologi/plan, är det.