FUCKING ÅMÅL (Sverige, 1998)Fucking Åmål är mer än tio år gammal. Mycket har förändrats sen dess, men minst lika mycket är också sig likt och det här är en film som jag är övertygad om kan beröra lika starkt nu som då. För den har liksom allt. Första fyllan, kärlek, mobbning, homosexualitet, liftning, syskonbråk, tablettmissbruk, sex och lögner. Och en magisk kraft att framkalla både skratt och gråt. En magisk kraft att sätta sig fast. Men kanske framför allt en skyhög igenkänningsfaktor, oavsett vem man är. Hursomhelst är det inte för att jag kanske riskerar att framstå som överdrivet nördig
Jag har ett komplext förhållande till oskuld, till första gången.För liksom jag hatar den, hyser jag en kärlek omöjlig att förneka.Och vi är väl sådana; likväl vi vill ha den kvar, vill vi förlora den. Kasta den och springa åt andra hållet. Och tusen gånger skall vi ofrivilligt bli tvingade att uppleva den, den bor i allt.Första gången bor i allt.Vi skall tusen gånger om beträda jungfrulig mark, trampa nya spår, göra snöänglar i livets puder.Somliga skall vi komma att hata, somliga skall få oss att rysa av omedelbar kärlek. Men gemensamt för dem alla är att de skall komma
Varför blev du lärare?
Varje dag pågår kampen för ett mer jämställt samhälle. Män och kvinnor ska ha samma lön för samma arbete och det är i det närmaste skottpris på föräldrar som köper rosa jumprar till sina döttrar. Men på arbetsplatsen då? Gäller inte denna vardagskamp här eller? Är målet att vi alla ska leva jämställda – Men bara ibland? I de flesta amerikanska komedier är huvudpersonens chef en idiot. Han, eftersom amerikanska bolag på film aldrig har kvinnliga chefer, är hård, oförstående och arrogant. Han finner ingen som helst sympati för sina anställda och ställer de mest orimliga krav. Och även om
