Arkiv: Articles - Page 189

Så här är det. Varje gång det händer något stort ute i världen (eller i Sverige, för all del) går tidningarna igång på högsta växeln. Allt ska ut så snabbt som möjligt, helst i en specialdesignad extrabilaga där man kan läsa allt om händelsen. Men om du läser dessa artiklar lite mer noggrant ser du snart att tidningarna skriver i stort sett samma sak flera dagar i rad, men med ett tillägg av någon liten liten detalj som någon har lyckats skrapa fram ur utredningen. Detta kan ta sig ganska komiska proportioner, något som blev extra tydligt en januarimorgon för

A is for Ass Kicking. Jag kom först i kontakt med Maddox när jag läste hans satiriska hemsida The Best Page In The Universe, och mer specifikt artikeln "More crappy children’s art work" där han obarmhärtigt sågar barnteckningar med kommentarer som "Ding Ding! Here comes the shit-mobile. I’ve never seen a fire truck that needed to be shaved. I would rather be burned to death than be saved by this hairy piece of shit. F" Jag var fast och har sedan dess läst varje ny artikel både en och två och fjorton gånger. Om du är ett Maddox-fan har du

"Starkast överlever. Svagast går under". Det påstod Charles Darwin för ungefär tvåhundra år sedan. Han menade att det finns en slags grundlag inom naturen som avgör vilka som hamnar högt och vilka som hamnar lågt. Jag tror alldeles säkert att det ligger något i det, men ibland är hierarkierna obefogade. Många människor verkar inte bry sig om att sätta sig in i vad de säger sig tro på. President Bush förvånansvärt höga popularitet för några år sedan kan förklaras med det resonemanget. Min teori är att personer som inte tror på sig själva tenderar att glorifiera ledare och ikoner inom

När denna irländska/brittiska film hade premiär i Polen den femte oktober 2001 var det under titeln ’Disco Pigs’. "Discogrisar", tänker ni säkert, "vem i hela fridens dagar vill se en film med titeln ’Discogrisar’?" Visst var även jag skeptisk till titeln, jag trodde först att det var namnet på en dålig komedi som bara var värd att se i brist på annat att göra och i väntan på bättre tider. Det var faktiskt bara en slump (eller ödet, vilket som) som gjorde att jag fick chansen att se den. I Sverige däremot är filmen omdöpt till "Deep Obsession" vilket illustrerar

Första gången jag såg dig stod du och monterade upp en väggfast pelagonhylla i programmet Sommartorpet. Och det var när du för en kort sekund vände dig om, tittade upp mot kameran, och förklarade hur bra furubräderna tog emot spiken, som jag förstod innebörden av ordet tonårskärlek. Och likt furut tog emot spiken, tog jag emot dig. När mina egna föräldrar knappt klarar av att bygga ihop en IKEA-hylla är det skönt att ha en individ som fungerar både som en far – och som en mor. Du kan snickra, du kan sy, och du kan laga mat. I den

Pingu Det schweiziska barnprogrammet Pingu har fått mig att skratta riktigt gott måååånga gånger. Inte bara som liten pojkspoling utan även på senare dar genom de icke barnvänliga versionerna med väldigt grov undertext som dök upp på nätet för något år sedan. I serien, som föddes 1984, får vi följa den lilla pingvinpojken Pingu som bor på sydpolen i en igloo tillsammans med sin familj. Pingu ägnar dagarna åt att busa, spexa och gå folk på nerverna – precis som vilken annan femåring som helst. En stor orsak till att jag och många andra barn runt om i Europa kommit

Det är fullkornspasta och det är fullkornsris, och det två olika sorters Cola light – en för tjejer och en för killar. Numera finns det till och med vegetariska chips. (Jag visste inte att vanliga chips var gjorda av kött.) Allt som börjar på fullkorn och slutar på light måste man köpa, annars dör man ju av fetma! Svenskarna, och många andra folk för all del, går hela tiden runt och är rädda för Någonting. Subjektet skiftas givetvis genom åren, just för att vi inte ska tröttna på Någonting och börja ta det med en klackspark. För tjugo år sedan,

John Dryden talade om den "ädle vilden", och sedan dess har det skrivits vidare om hur människan i begynnelsen levde paradisiskt, helt utan kulturens tvång och regelverk. Man får väl säga att denna tanke om en utopi bortom det nuvarande samhället har fått allt mer vatten på sin kvarn; Norbert Elias kom under slutet av 1930-talet med sin tes om att människor som i tid och rum befann sig utanför civilisationen helt saknade skamkänsla, vilket innebar att man var betydligt friare och mer otvingade "förr", och detsamma skulle gälla för nutida ursprungsbefolkningar. I högkulturer formar man långsamt en mer civiliserad

Springfield står inför en miljökatastrof. Stadens sjö är förorenad så det stinker om det och spärras därför av för ytterligare avfallsdumpning. Givetvis lyckas Homer ändå dumpa en överfull behållare bestående av grisskit i sjön, varpå hela Springfield isoleras från omvärlden med hjälp av en enorm glaskupol. Homer blir hatad av hela staden och tvingas dra på sig hjältetrikåerna för att återvinna allas förtroende. Det låter kanske inte sådär jättespännande men å andra sidan är det inte heller för handlingen som man främst går på Simpsons, utan för att få sig ett gott skratt. Och skrattar det gör man. Tyvärr är

Alldeles nyligen var jag ungefär såhär: – nära att göra ett sådant där vikt-frågeformulär i min blogg här på UM. Det vill säga frågor som; hur mycket väger du, vad är ditt BMI, et cetera ställs. Enbart för att se hur sjukt många fler läsare det inlägget skulle få. Sorgligt men sant, men jag är säker på att det fått en mycket större publik än mina nuvarande, intetsägande inlägg. Blott en rubrik med orden "Min vikt" hade speglat det. Men när det kom till frågan som var något i stil med "Vem är den fetaste person du träffat?" blev det