Arkiv: Articles - Page 179

Vi skall modigt vandra dit ingen annan människa någonsin färdats. Vi skall snubbla över nervtrådar, fascineras över de elektriska signaler som skickas från främre hjärngloben till språkcentrat och vidare för omarbetning i den delen av hjärnan som styr talet, vi skall leta förklaringar och kanske, om vi har tur även träffa på en vilsen dinosaurie vid namn Rex … eller vänta nu. Det där var ju min dröm, den skall vi lämna i fred. Man skall inte ta i mina drömmar med tång, för mina personliga drömmar kan driva även den mest logiska man eller kvinna på flykt från verkligheten.

Det bärbara formatet fungerar bra för Zelda-spel men det märks att störst fokus har lagts på problemlösandet, för varken grafiken eller musiken är sådär magiska som vi blivit vana vid. Visst, det är färgglatt och likt det undersköna Wind Waker till stilen, men många av de olika öarna man besöker är lite stela och platta och en del karaktärer känns hafsigt påhittade. Det är först i templen som spelet hittar hem och bjussar på sann spelglädje och omväxlande miljöer. För en van Zelda-spelare blir det dock aldrig speciellt svårt. Ofta har man löst ett pussel innan det ens hunnit bli

Säsong ett av de frilansande polisernas upptåg bjöd på episoder av överlag mycket hög kvalitet och nu är det äntligen dags för den andra säsongen. Det är alltid en svårighet att hålla samma standard i en ny säsong som föregående, det har vi blivit varse om i diverse tv-serier, men räds ej – Sam & Max: Ice Station Santa håller minst lika hög klass som topparna i föregående säsong. Det hela börjar med att en gigantisk robot förstör hela kvarteret där Sam & Max kontor ligger, på samma gång som den reciterar låttexter från klassiska poplåtar. Något står alltså inte

När vi kommer in i berättelsen har Geralt just flytt från en okänd fasa och hans vänner hittar honom medvetslös i skogen. När han kommer till liv är hans minnen förlorade och han har ingen aning om vem han själv är eller vilka förmågor han faktiskt besitter. Någon tid för kontemplation finns inte heller för Geralts vänner hamnar under belägring av den mäktiga trollkarlen Azar Javed. Javeds syften är dock höljda i dunkel, men han lyckas under konflikten med att allvarligt såra flera av Geralts vänner samt stjäla Witcher-sällskapets allra viktigaste hemligheter. Det är här äventyret tar sin början när

När det gäller rena fotbollsspel så kan man njuta även om inte namnen är de rätta, men i en fotbollssimulator så spelar det roll att en viss ”Rocco” står i MFF:s mål istället för Jonas Sandqvist. Det är svårt att ta en sådan simulator på allvar och svårare skulle det bli. Fifa Manager 08 kändes vid första anblick precis lika uppiffat och snitsigt som EA Sports andra sportspel. Det innebär oftast häftig licensierad musik och snygga, lättnavigerade menyer, men i Football Manager 08 möts jag märkligt nog av en musikgenre jag skulle kalla ”porrdisco” varvat med en annan genre, ”porrballader”,

Promenader och kyla (mixat med lite ishalka) är kanske inte det bästa eller mest riskfria som finns. Men jag har inte privatundervisning i hemmet, så på ett eller annat sätt måste jag ta mig till skolan. Då är promenader en bra lösning, både för miljön, hälsan och plånboken. Nu när vintern står precis utanför dörren här i staden så är det inte överdrivet lockande att bege sig ut, så här kommer tips till vinterpromenaden som jag hoppas är lika användbara för dig som för mig: 5. Styr tankarna, låt inte de styra digVetskapen om att man får ta sig en

Tomb Raider: Anniversary, som förmodligen är sämsta undertiteln på länge, är en remake på Laras första äventyr lagom till att det gått tio år sedan hon först debuterade. Därav undertiteln antar jag, men den suger fortfarande. Wow! Kolla in … bergen. Något som inte suger är spelet i sig. Handlingen kretsar kring legenden om Atlantis och är lagom intressant men har tillräckligt med matinécharm för att du ska vilja se vad som händer härnäst. Det är dock i det spelmässiga som spelet skiner som mest, men också lider lite då det inte är helt fulländat. Det fina i kråksången är

Det märks att Age of Empires 3 hunnit bli ännu äldre än det kändes när den första expansionen, Warchiefs, kom ut. Den då fortfarande ganska fina grafiken känns idag näst intill uråldrig efter World in Conflict och dylika konkurrenter, men charmen är trots allt bibehållen. Age of Empires-serien är ju välsignad med en tydlig charm som drar åt The Settlers-hållet, vilket även skiljer spelserien en del från konkurrenterna. I Asian Dynasties, där det är kineser, indier och japaner man spelar med, så blir det snäppet mysigare när ökenmiljöerna blivit utbytta mot lummiga diton. Asian Dynasties tre kampanjer är ganska korta

Inte mycket är nytt i konverteringen av Gabe Logans äventyr, det här är snarare en försämring av något fint, spelet har irriterande nog censurerats på en mängd punkter. Syphon Filter: Dark Mirror till PSP var ett riktigt bra spel, men när grafiken och actionsekvenserna dras upp till stor, högupplöst skärm på en vid det här laget gammal konsol är det inte särskilt roligt. Kantiga ploygoner är inte sexigt efter att ha besökt Rapture för två månader sen. Det finns positiva aspekter av Syphon Filter: Dark Mirror, det ligger en bra följsamhet i kontrollen, som alltid när det gäller Sonys agentserie.

Förutom att man får båda spelen på den senaste generationens konsoler vimlar det av små nyheter. Vi hittar fler spelbara karaktärer, nya inställningar, nya banor och så vidare. Men den största nyheten är kanske att man nu för första gången i seriens historia kan lira co-op över Xbox Live. Och även om det alltid är bra med nya funktioner känns det ändå som om Lego Star Wars är den typen av spel som man gärna spelar en flamsig fredagskväll tillsammans med en kompis och jag har egentligen aldrig saknat funktionen. Ingenting ont om Lego Star Wars, men det är inte