Syskon

Jag dammsög och diskade och min lillebror klippte gräset. Dagen förflöt under städharmoni. När jag diskat den sista koppen och torkat den sista tallriken kom min systers kille Roger in och frågade om jag ville klippa lite gräs (mest för att testa gräsklipparen). Det visade sig vara mycket dumt gjort av honom. Jag satte mig glatt på den bekväma gräsklipparen och körde igång. Runt runt, upp för en backe och ner igen. När jag kört en stund satte Roger igång turbofarten. Gräsklipparen fräste iväg som en oljad lax runt huset. Efter några varv bestämde jag mig för att stanna. Men

17:02 Vår dokumentation startar en långsam eftermiddag i hopp om tidsfördriv och kanske till och med en förklaring till detta oförklarliga faktum med bortsprungna strumpor. Till min hjälp och som vittne har jag min goda vän Maria, som här kommer att agera fotograf, samt ett par vit/svart/turkos-randiga strumpor strl. 36. Det här är det första fotot, och som alla med något innanför pannbenet noterat så finns det fortfarande ett helt par strumpor. 17:04 Båda strumporna placeras i tvättmaskinens trumma. Notera att:1) Båda strumporna syns på bilden.(Detta kan ses genom att du uppmärksammar de båda ljusturkosa hälarna som syns. )2) Tvättrumman

En sådär typiskt illvillig storebror byter ut sin broders käraste ägodel (hans tv-spel) mot ett trasigt sådant och iscensätter ett föstörande av detta framför hans häpna små lillebroderögon. Jag tycker, trots mitt medlidande, att denna video är ganska underhållande.

En och en halv timme senare sitter jag med tårar i ögonen medan eftertexterna rullar tillsammans med några autentiska bilder på Cornelis. Filmen har skildrat hans liv från födseln i holländska staden IJmuiden, och sedan hans vuxna liv i Sverige. Ett liv bestående av fängelserymningar, filminspelningar i Brasilien, tre skilsmässor men även en del kärlek, glädje och fester. Cornelis blev upptäckt i trettioårsåldern och sedan gick karriären i raketfart uppåt, men ju bättre det gick utanför scenen desto sämre mådde han. Han sågs aldrig utan en cigarett i handen och han var alltid berusad och periodvis extremt paranoid. Men samtidigt

Hur blir man egentligen intresserad av ett land? För mig började det redan i barndomen. Då var jag inte medveten om det och hade ingen aning om att det jag gjorde då skulle forma mig som vuxen. Det var nämligen som ett litet barn jag satt framför tvn och såg igenom band efter band med bland annat Starzinger, Candy Candy, Rai – grottpojken, Sandybell och Silverfang. Candy Candy fick mina föräldrar låna så ofta på videoteket att de till slut spelade över dem på band så att jag och min syster kunde titta på det så ofta vi ville (plus